Merete Hverven: “Vi vill lägga mer tid på människor”

Merete Hverven ska äntligen få leda Visma utanför pandemins skugga. Vi pratar förändring, utveckling och hackade kassasystem.

Merete Hverven är tillbaka på Vismas huvudkontor i Oslo. Äntligen. Hennes yngsta dotter har gått sin första dag i skolan. På plats, tillsammans med sina klasskamrater. Efter ett och ett halvt år av undantagstillstånd börjar livet försiktigt återgå till någon sorts normalitet.

– På Visma har vi länge talat om det “nya normala”. Hur blir det nu när vi kommer tillbaka till kontoren? När eleverna kan gå i skolan som vanligt? Vi har mycket positivt att se fram emot.

Köpte 37 företag under 2020

Jag pratar med Merete Hverven över Google Meet. Ett av många digitala verktyg som för två år sedan var en angelägenhet för ett fåtal, men som en pandemi senare är en oumbärlig del av mångas vardag.

– Det råder inget tvivel om att covid har drivit på digital förändring. På bara tre veckor i mars 2020 gjorde samhället ett teknologiskt språng som normalt skulle ta oss ett decennium, säger hon.

Förändring är, på sätt och vis, Vismas levebröd. Koncernen har 13 600 medarbetare och omsätter nästan två miljarder euro. Den växer dessutom i rask takt. Bara under 2020 köpte Visma 37 företag. Affären är i grunden att hjälpa offentlig och privat sektor att effektivisera sig med hjälp av digitala tjänster och mjukvara.

Jag vill sitta i förarsätet och driva förändringen, inte i baksätet och försöka hänga med på förändringar som redan kommit.

97 procent gillar inte förändring

Visma är en nyckelspelare i den digitalisering som på kort tid transformerat hela samhället. Samtidigt är Merete Hverven medveten om att förändring är svårt. Hon berättar att studier visar att 97 procent av oss inte tycker om det.

– Man kan förstå det behovet av trygghet. Jag tycker själv om förändring när jag känner att den gagnar samhället, medarbetarna och mig personligen. Men jag vill sitta i förarsätet och driva förändringen, inte i baksätet och försöka hänga med på förändringar som redan kommit.

För Visma har en viktig omställning varit att gå från on-premise-lösningar till molnbaserade tjänster. De senaste tio åren har företaget gjort stora investeringar för att vara redo att möta efterfrågan. Idag står molnet för 80 procent av omsättningen.

Jag tror inte på att knuffa in kunderna i nya lösningar, utan vi har väntat in dem.

– Vi ska ligga längst fram när det gäller cloud, AI och utveckling. Kunderna förväntar sig det av oss. Men jag tror inte på att knuffa in kunderna i nya lösningar, utan vi har väntat in dem och nu när de vill gå över till moderna molntjänster för att de ser att det gagnar deras verksamhet, då är vi redo att hjälpa dem. Det gäller att tänka långsiktigt och investera i framtidens teknologi.

IT-säkerhet, Kaseya och Coop

Med digitaliseringen kommer nya utmaningar vad gäller säkerhet. SolarWinds-attacken i början av 2020 är det mest spektakulära angreppet på många år. Ryska hackare penetrerade hundratals amerikanska företags och myndigheters datorsystem (inklusive Pentagon och NSA).

När sedan Vismas underleverantör Kaseya hackades i somras, fick vi uppleva dramatiska samhällseffekter på hemmaplan. Coopbutiker över hela Sverige tvingades att stänga då deras kassasystem havererade.

– Man kan förstås fråga sig om en molntjänst är mindre säker än en on premise-lösning. Men alla Kaseyas kunder, oavsett om de använde molnlösning eller on premise-lösning, blev lika utsatta i det angreppet.

Hon betonar att IT-säkerhet blir viktigare för varje år, i takt med att snart sagt alla delar av samhället kopplas upp mot nätet.

– På samma sätt som vi under tio år har investerat i molntjänster, så investerar vi i att ha de bästa säkerhetsexperterna hos oss. En annan otroligt viktig del är snabb recovery om något händer. Där har vi satsat och utvecklat den bredd och de resurser som krävs.

Mångfald bygger starkare team

Förutom att spå framtiden, investera i nästa utvecklingssteg och försöka ligga steget före cyberbrottslingar har Merete identifierat ytterligare en avgörande framgångsfaktor. Det är något hon insåg innan hon tillträdde som vd. När hon ledde Vismas HR-arbete:

– Vi är alla olika, och det är vår styrka. Alla ska komma till jobbet och känna sig uppskattade för den de är, med alla sina styrkor och svagheter. På så sätt kan vi tillsammans bygga starkare team.

Du lär dig så mycket mer av att jobba med människor som är annorlunda än du själv.

Homosocialitet är ett välbekant problem i IT-branschen. Många utvecklare och chefer är män med liknande bakgrunder och värderingar. I slutändan riskerar det att leda till produkter som är byggda för en relativt snäv krets av människor, trots att de ska användas av alla samhällsgrupper. Merete Hverven är fast besluten att inte gå i den fällan.

– Vi vet att team med mångfald skapar mer engagemang, mer innovation, bättre produkter och lägre turnover. Du lär dig så mycket mer av att jobba med människor som är annorlunda än du själv. Ett team fullt av män som liknar varandra kommer förstås snabbt att kunna enas om hur en produkt ska se ut, de önskar sig alla samma användarupplevelse. Ett team fullt med kvinnor som liknar varandra ger inget bättre resultat.

– Vi måste få en massa olika kvinnor och män tillsammans, med olika åsikter om hur produkten ska se ut. Då kan vi bättre ta hänsyn till behoven hos slutanvändarna.

– Som en stor tech-koncern och arbetsgivare är det väldigt viktigt för oss att vi ska vara med och bidra till en mer hållbar, öppen och jämställd värld.

“Vi vill inte göra någon arbetslös”

Ambitionen för de närmaste åren är tydlig: Visma ska fortsätta att växa. Koncernen är på väg att utvecklas från en rent nordisk affär till en alltmer europeisk.

– Om fem år hoppas jag att vi har ännu fler nöjda kunder och att vi bidrar till att göra samhället ännu bättre. Men även om digitaliseringen gör samhället mer effektivt, vill vi inte göra någon arbetslös. Vi vill att man istället för administration ska kunna lägga mer tid på människor.