Autism kan vara en superkraft men innebär också en del svårigheter. Med hjälp av kunskap och digitala hjälpmedel kan skolgången anpassas och underlättas. Lär dig mer om vilka förhållningssätt och hjälpmedel som fungerar bra för elever med funktionsnedsättningar.
Vad hade Leonardo da Vinci, Marie Curie och Albert Einstein gemensamt? De sägs alla ha haft någon form av autism. Precis som Greta Thunberg, en av världens mest ihärdiga klimativrare. Autism kan utan tvekan vara en superkraft. När motivationen är på plats är det lätt att hitta hyperfokus, gå på djupet och utveckla specialintressen.
Samtidigt som autism kan innebära en förmåga att bli väldigt skicklig på något innebär det en del svårigheter. Hur funktionsnedsättningarna yttrar sig är individuellt. Tack vare digitaliseringen och en allt större medvetenhet kring de olika diagnoser har skolgången på senare tid anpassats och underlättats för de elever som behöver stöd.
Med hjälp av en tydlig grundstruktur och bra kommunikation kan elever med funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD prestera minst lika väl som alla andra, menar Lina Wester Gottlieb. Lina är legitimerad psykolog på FUNKA Psykologi, en psykologmottagning som erbjuder neuropsykiatriska utredningar för barn, ungdomar och vuxna.
Olika funktionsnedsättningar
Om du är diagnosticerad med autism har du ofta en eller flera neuropsykiatriska funktions-nedsättningar. Dessa skiljer sig åt från person till person. Gemensamt är svårigheter vad gäller:
- Social interaktion
- Verbal- och icke-verbal kommunikation
- Begränsad föreställningsförmåga och beteenderepertoar
Autism påverkar först och främst ens förmåga att vara social och kommunicera med andra. Att skaffa kompisar, förstå vad andra menar, tänker och känner.
När det kommer till lärande innebär funktionsnedsättningar svårigheter att uppfatta sammanhang och helheter. Att planera och organisera, följa en plan och vara flexibel. Eftersom de olika diagnoserna inom autism är neuropsykiatriska tillstånd (medfödda tillstånd i hjärnan som hänger med för livet) har man svårt att själv reglera sitt beteende vilket betyder att man behöver hjälp och stöd, förklarar Lina.
ADHD och ADD är två andra diagnoser, även dessa neuropsykiatriska tillstånd, som nämns i samma andetag som autism. Det har att göra med att de olika diagnoserna sällan kommer ensamma. Såväl ADHD, ADD, dyslexi som olika former av språkstörningar innebär svårigheter som många gånger överlappar varandra, berättar Lina.
Bokstavsdiagnosen ADD är för övrigt en form av ADHD som innebär man har uppmärksamhets-problem, något som även är vanligt när man är diagnosticerad med ADHD. Den stora skillnaden är att en person med ADD inte är hyperaktiv, vilket är ett tydligt symptom vid ADHD, förklarar Lina.
Skolgången har på senare tid anpassats och underlättats
Bullriga lokaler, sociala situationer och ett enda stort brus av information gör det extra svårt för elever med kognitiva svårigheter att hitta fokus. Energi går förlorad i onödan. I takt med att kraven ökat inom skolan förväntas elever dessutom planera sitt arbete och växelvis arbeta självständigt och i projekt. Ju mer du som pedagog känner till om AST, ADHD och ADD, desto bättre rustad är du att stödja barnens utveckling så att de på sikt kan klara av de kunskapsmål som ställs.
Tack vare en allt större medvetenhet kring olika diagnoser och en uppsjö digitala hjälpmedel har skolgången på senare tid anpassats och underlättats för de elever som behöver stöd. Enligt skollagen har alla barn i behov av särskilt stöd också rätt till det. En ställd diagnos tydliggör elevens svagheter och styrkor. Skolans pedagogiska utredning reder sedan ut behovet av stöd, avslutar Lina.
Tips och råd på vad du som pedagog kan tänka på
Pedagogik, förhållningssätt och strategier som fungerar bra för elever med funktionsnedsättningar fungerar lika bra för andra elever. De tips och råd Lina delar med sig av är generella. Varje barn är unikt vilket betyder att man får prova sig fram för att hitta individanpassade lösningar.
1. En tydlig grundstruktur gynnar alla
En återkommande grundstruktur i kombination med individanpassning gör att även de med kognitiva svårigheter kan hänga med. Punkta upp dagens schema på tavlan. Bilder hjälper till att visualisera. Gör det gärna till en rutin.
”Miniräknaren måste betyda att det är matte nästa lektion?!”
2. Var tydlig i din kommunikation och jobba med att väcka intresse
Eftersom autism vanligen innebär att man tolkar saker och ting bokstavligt är det viktigt att ha ett konkret språk för att undvika missförstånd. Det är minst lika viktigt att försäkra sig om att alla verkligen förstått. Att bara sätta igång eleverna räcker inte när koncentrationen snart tryter. Det är viktigt att upprepa information och hela tiden följa upp.
Försök att variera din kommunikation. Skapa uppmärksamhet genom att berätta på ett fängslande och entusiastiskt sätt. Använd ditt kroppsspråk, variera ditt tonläge. Var uppmärksam på vad som fungerar och vad som inte fungerar. Involvera och ställ frågor, gärna på ett oväntat sett. Bilder och illustrationer hjälper.
”Om jag kan slå upp sidan 27? Klart jag kan!”
3. Hjälp eleverna att förutse hur saker och ting ska bli
Allt som bryter rutiner utgör potentiella orosmoment. Liksom nya situationer. Om du är diagnosticerad med autism har du ofta nära till oro, en oro som dessutom kan vara svår att sätta ord på. Du vill veta hur saker och ting ska gå till. Vad som förväntas av dig. En helt vanlig skolutflykt behöver förberedas, visualiseras och genomgås. Annars är risken att eleven vill undvika utflykten till vilket pris som helst och blir hemma.
”Vad ska vi egentligen göra i skogen?”
4. Begränsa intrycken med skärmar och hörselkåpor
Vem har inte suttit i ett fullt klassrum och haft svårt att koncentrera sig och hitta fokus mitt i allt brus? Speciellt elever med ADHD och ADD kan behöva skärmar och hörselkåpor för att kunna prestera överhuvudtaget. Det kan också vara en bra idé att sitta nära läraren.
”Vad sa du sa du?”
5. Rast kan betyda olika saker för olika individer
Det är lätt att se på rasten som en fri aktivitet som alla ser fram emot men det kan också vara en påfrestning som leder till att man blir helt utmattad. För elever med autism innebär svårigheterna att förstå det sociala samspelet till frustration och trötthet som man bär med sig in på lektionen.
Här behöver man hjälpa till att förstå rastens olika aktiviteter och spelregler. Hur kommer man in i olika lekar? Vad är det som gäller? Precis som det kan vara nyttigt att lära sig hur man blir en del av gemenskapen kan det vara bra med en stunds avkoppling eller vila. Raster behöver med andra ord individanpassas.
”Hoppa hage? Kasta gris?”
Tekniska hjälpmedel
Time Timer
Begreppet tid har aldrig varit mindre diffust. Och tur är väl det för tid kan vara luddigt. Extra luddigt om du har funktionsnedsättningar. En klocka i form av en röd cirkel som äts upp när tiden går gör det tydligare hur långa eller korta 5 minuter faktiskt är. Genom att göra tid mer greppbart minskar du på stressen och skapar lite lugn och ro i vardagen.
Digitala whiteboards
Skriv och rita precis som på en vanlig whiteboardtavla samtidigt som du kan ta del av de oändliga resurser som webben innebär. Tavlans gemensamma digitala yta möjliggör interaktiva övningar, digitala lektioner och presentationer. Det har visat sig att barn som använder interaktiva skrivtavlor både utvecklar sitt språk snabbare och ökar sin sociala inlärning.
Appar som stöd
Det finns såklart även appar för personer med funktionsnedsättningar. Appar som när det väl kommer till kritan är användbara för de flesta elever. Kommunicera med bilder. Testa minnet, förstå klockan bättre och lär dig att planera. Sök på ”appar som stöd”. Sedan är det bara att välja och vraka.
Läs också:De vill sprida nätkärlek i skolornaa
