Val i USA, Frankrike och Storbritannien har de senaste åren utsatts för olika former av påverkansförsök via nätet och sociala medier. Svenska myndigheter jobbar nu för fullt för att säkra riksdagsvalet i höst. Så här ser myndigheterna på hoten och hur de kan mötas.
– Teknikutvecklingen gör det allt lättare att manipulera val. I valen i USA och Frankrike har vi sett en myriad av olika metoder – från att med små knuffar påverka vad vi ska tycka och vår förmåga att rösta, till att undergräva förtroendet för hela valprocessen, säger Mikael Tofvesson, operativ chef på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, med ansvar för valet i höst.
Men den bästa beredskapen mot extern påverkan av en riskmedveten och kritiskt granskande befolkning, menar Mikael Tofvesson. Ju bättre informerade vi alla är om riskerna desto svårare blir det att lyckas med påverkansförsök.
MSB:s uppdrag är att spåra alla typer av aktiviteter från främmande makt som kan påverka valet i september. Målet är inte att peka finger åt ett visst håll, utan att från de erfarenheter som gjorts i andra länder förstå hur hotbilden ser ut.
– Efterspelet av valen i USA och Frankrike visar exempelvis hur utländska aktörer före valet försökt bygga relationer med politiker och tjänstemän för att göra det möjligt att efter valet undergräva förtroendet för dem, säger han.
Teknikutvecklingen gör det allt lättare att manipulera val.
Andra exempel på påverkan är fejkade konton i sociala medier som använts för att väcka ilska, ändra fokus på debatten, skapa polarisering, sprida desinformation och flytta fokus från sakfrågor genom att misskreditera politiska företrädare. Det mesta gjort i syfte att även undergräva allmänhetens förtroende för det demokratiska systemet och på så sätt skapa förvirring, misstro och missnöje.
– I Sverige har vi yttrandefrihet och anonymitetsskydd. Vem som helst kan skapa sociala nätverkskonton och driva en egen agenda. Alltså måste alla ta ett källkritiskt ansvar. Ser vi något som gör oss upprörda måste vi fråga oss om detta verkligen stämmer, säger Mikael Tofvesson.
MSB jobbar också med att stärka samordning mellan olika myndigheter så att alla vet vem de ska vända sig till om något verkar misstänkt. Säkerhetspolisen är en självklar partner med sin specialbevakning av potentiellt problematiska aktörer och miljöer – både inhemska och utländska.
– Växande extremistmiljöer är en oroande utveckling som vi delar med övriga Europa. I hotbilden finns även individer med personliga, snarare än ideologiska, drivkrafter som kan utgöra ett hot mot enskilda politiker, säger Säpos kommenderingschef för valarbetet Susanna Trehörning.
Det svenska valsystemet ser hon som robust.
– Både röstning och rösträkning sker manuellt, och är öppet för insyn, vilket gör det svårt att påverka. Därför är det mindre troligt att främmande makt kommer försöka förhindra valets genomförande eller manipulera det tekniska valsystemet, säger Susanna Trehörning.
Men även om det svenska valsystemet är svårt att påverka så kan många andra tekniska system vara sårbara för påverkansförsök. Det finns flera färska exempel på hur politiska organisationers IT-system penetrerats för att få informationsövertag eller för att offentligt läcka information som exempelvis mejlkorrespondens.
– Det finns fortfarande väldigt mycket naivitet kring hur vi behandlar känslig information, även hos höga politiker. Och en kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Den skrämmande verkligheten är att det går att göra dataintrång nästan överallt, säger Marcus Murray, IT-säkerhetsexpert på TrueSec.
Han efterlyser en ökad mognad kring informationssäkerhet från alla som arbetar med känslig information.
Utifrån vad som hänt i andra länder ringar MSB in fyra områden där det svenska valet kan utsättas för påverkan:
- Försök att undergräva förtroendet för valets genomförande och för själva valsystemet.
- Försök att påverka väljarnas förmåga att vilja rösta. I USA spreds exempelvis falska rykten att man kunde sms-rösta på Hillary Clinton och att vallokaler flyttat till annan adress.
- Försök att påverka de politiska preferenserna – till exempel med fejkade konton i sociala medier som används för att väcka ilska, ändra fokus på debatten, öka polarisering och sprida desinformation för att skapa förvirring, misstro och missnöje.
- Försök att direkt påverka politiker och tjänstemän. I efterspelet av det amerikanska valet kan vi se hur försök att ta kontakt och bygga relationer – oavsett om det lyckats eller inte – har gjort det möjligt att misstänkliggöra och ifrågasätta nyckelpersoners lämplighet och trovärdighet.
