Andelen människor i världen som bor i städer kommer att öka från fyra till fem miljarder fram till år 2030. Det ställer höga krav på allt från infrastruktur till hållbarhet och social omsorg. Städerna måste helt enkelt bli smartare.
– Begreppet smart stad handlar om mer än bara digitalisering. Det handlar också om hur vi tillvaratar våra resurser och hur vi förankrar våra beslut bland invånarna genom deltagande i beslutsfattningsprocesser. Det kan också handla om hur städer attraherar arbetskraft och kompetens. Allt det här samverkar för att i slutändan kunna leda till bättre service och ökad livskvalitet, säger Malin Granath som är universitetslektor i informatik på Linköpings universitet och 2016 disputerade med avhandlingen ”Den smarta staden – hur smart kan den bli?”.
Hon beskriver ”smart stad” som ett övergripande helhetsbegrepp för digitaliseringens roll i våra samhällen.
Digitalt hållbart
Digitaliseringen, menar Malin Granath, kan bidra till hållbara samhällen. Hon talar om flera områden – ekonomisk, ekologisk, social och demokratisk hållbarhet – där digitaliseringen kan ge en skjuts i rätt riktning.
Demokratiskt hållbart blir det när invånarna genom digitalisering kommer närmare besluten som fattas. Ett exempel är appen ”Tyck till” som Stockholms stad tagit fram. Genom den har 100 000 ärenden gällande stadens trafik- eller utemiljö anmälts och åtgärdats.
Ett annat exempel där digitaliseringen bidrar till ekologisk hållbarhet är smarta lampor med sensorer som känner av när personer närmar sig och lyser starkare, för att sedan avta i styrka när ingen är i närheten.
Framtidens lösningar
I ett framtidsperspektiv talar Malin Granath om självkörande bilar som kan få en stor effekt på både stadsplanering och sättet vi ser på bilen.
– Vi kanske inte kommer att äga den utan köper den som en tjänst. Äger vi inte bilar själva så skulle vi kunna frigöra mycket yta och det skulle få direkta konsekvenser för stadsplanering.
Vården är ett annat område där digitaliseringen kan få en nyckelroll. Just nu görs försök med duschrobotar inom äldrevården. Och digitala läkarbesök har redan slagit igenom.
– En del kanske kan tycka att det är opersonligt och jobbigt med en duschrobot, medan andra tycker att det är skönt att slippa bli duschad av en annan människa.
Vårdrobotar kan också frigöra tid för personalen att få mer tid till det personliga mötet med äldre – samt skapar en bättre arbetsmiljö med färre tunga lyft.
Digitalisering kan minska avstånd
Mycket av utvecklingen fokuserar på storstaden, men det är viktigt att inte glömma bort landsbygden, menar Malin Granath.
– Det är väldigt lätt att tänka stad när man pratar om digitaliseringen av vår omgivning. Men vi har valt att utvidga begreppet till smarta samhällen för att inte exkludera den krympande skara som väljer att bo kvar på landsbygden, säger hon och fortsätter:
– Risken är att polariseringen mellan stad och landsbygd ökar när stora satsningar görs på våra storstadsområden. Här har det offentliga en viktig roll att fylla. Norden är i framkant vad gäller till exempel bredband även på landsbygden och med en ökad digitalisering i glesbygdsområden kan avståndet till de expanderande storstadsområdena upplevas mindre.
Läs om fler tekniktrender i vår Kunskapsbank
