Alla använder datorer, men hur många förstår dem? Fler och fler förespråkar nu obligatorisk kodutbildning i grundskolan. I Norge har ett privat initiativ på kort tid blivit framgångsrikt.
Vi är omgivna av datorer. En står på ditt skrivbord, en sitter i tv:n, en ligger i fickan, en styr rödljuset på vägen till skolan. I ett alltmer digitaliserat samhälle har röster höjts för att utbilda grundskolebarn i programmering.
I Norge startades för två år sedan ”Lær kidsa koding”, ett privat initiativ för att ge barn och unga kunskaper i programmering.
– Förr skulle man gärna kunna lite om snickeri, så man kunde laga saker i sitt eget hus. Det är lite samma sak med programmering idag, säger Simen Sommerfeldt, IT-konsult, som tillsammans med lobbyisten Torgeir Waterhouse grundat rörelsen.
– Alla ska inte bli programmerare, men vi efterfrågar en allmän kompetens. Förstår man hur datorer styrs kan man ta kontroll över sin egen värld på ett bättre sätt, säger Simen Sommerfeldt.
”Lær kidsa koding” har på två år vuxit till att omfatta ett frivilligt nätverk med 20 lokala föreningar. Inledningsvis tog det mycket tid i anspråk för Simen Sommerfeldt men idag har man i samarbete med Samsung inrättat en projektledartjänst på heltid. Det viktigaste resultat man nått så här långt är att väcka uppmärksamhet kring frågan.
Även om ”Lær kidsa koding” varit en succé ser Simen Sommerfeldt en utmaning i att nå ungdomar med alla sorters bakgrunder. Majoriteten är pojkar och barn till välbärgade föräldrar.
– Det är viktigt att vi får med tjejer också. Mycket handlar om att ge tjejer en förebild som de kan identifiera sig med. I Halden har vi en klubb som startats av två kvinnor. Vi har också inlett ett samarbete med en organisation som jobbar med flyktingar på asylmottagningar.
Lær kidsa koding
- Grundat: 2013, i Oslo
- Förgrundsfigurer: Simen Sommerfeldt, Torgeir Waterhouse
- Antal lokalföreningar: Cirka 20
- Syfte: Att göra barn och unga medvetna om datorkod och ge dem kunskaper i programmering.
Text: Henrik Persson Foto: Bård Gudim
