ALC-salar, Active Learning Classrooms, bygger på pedagogisk forskning som visar att kunskap är ingenting som överförs, utan någonting som utvecklas i samspel med omgivningen. För att lyckas behövs flexibla salar och engagerade lärare. Vi har gjort en djupdykning i såväl pedagogiken som tekniken och pratat med två pedagoger om varför de tycker att ALC-salar är framtiden.
Louise Bjur är undervisande bibliotekarie inom ämnesområdet biomedicin på Göteborgs Universitet. När hon började på universitetet 2015 var processen att arbeta mer aktivt med studenterna redan igång. Louise intresserade sig direkt och idag jobbar hon nästan uteslutande med aktivt lärande i ALC-salar.
– Initiativet kom när vi märkte att tretimmarsföreläsningarna inte fungerade så bra. Efter ett tag zoomade studenterna ut, berättar hon.
De sökte medel för att utrusta ALC-rum, men fick inledningsvis avslag. Då bestämde de sig för att testa pedagogiken ändå. Hur kunde de engagera studenterna och jobba mer aktivt?
– Alla lektioner fick planeras om. Tidigare utgick vi från vad vi ska hinna gå igenom på en lektion. Nu frågade vi oss istället; vad ska studenterna ha för kunskaper när de lämnar salen? Därefter tog vi utvalda delar av kursmålen per lektion, säger Louise.
Utvärderingen visade att undervisningsformen var väldigt uppskattad och studenterna upplevde att sättet att arbeta hjälpte dem att nå kursmålen. Året därpå fick teamet resurser att inreda ALC-salar med rätt möbler och teknik. De köpte in runda bord, stolar med hjul, whiteboard-tavlor, skärmar och bärbara datorer med tillhörande laddskåp.
- Lärdomen är att de flesta kan jobba på det här sättet bara man avsätter tid för planering och utvärdering. Och när vi väl fick tekniken på plats kände vi att den verkligen hjälpte pedagogiken och synliggjorde lärandeprocessen, säger Louise.
Diskussion och delaktighet - våga dela med gruppen
Hur kan då en lektion i en ALC-sal se ut? I rummet finns runda bord med ungefär sex personer per grupp. Läraren står i mitten och inleder lektionen med en kort presentation för att sedan ge grupperna ett antal frågeställningar och uppgifter att lösa.
– Presentationen ska vara kort så att eleverna snabbt får komma igång och jobba, poängterar Louise.
Varje grupp har tillgång till en skärm på väggen intill, en whiteboard-tavla samt en laptop där de kan söka information. Ibland jobbar de också fysiskt med olika material.
– Det är upp till varje grupp att välja om de vill anteckna på whiteboard-tavlan eller på datorn, de flesta gör både och. Ibland är det enklare att grabba tag i pennan och skriva upp olika tankar, säger Louise.
Gruppen diskuterar och testar sig fram för att komma fram till olika lösningar. En viktig komponent i det aktiva lärandet är att man synliggör processen och hur man som grupp kommit fram till en lösning.
- Som lärare får jag ta del av de olika gruppernas processer och kan stötta där det behövs, eller hjälpa dem att utveckla ett resonemang. Hela klassen kan gynnas av att viss grupphandledning skett som därefter kan lyftas i helklass, säger hon.
Vad är aktivt lärande?
Aktiv lärande utgår från pedagogisk forskning som visar att kunskap inte är något som överförs utan någonting som utvecklas i samspel med omgivningen. Undervisningen strävar efter att engagera studenterna i lärandeprocessen mer direkt än vid andra metoder genom att låta dem diskutera och lösa uppgifter tillsammans i grupp.
Vad kännetecknar en ALC-sal?
Det finns inget exakt svar på hur ALC-salar (Active Learning Classrooms) ska vara utformade, däremot finns det vissa gemensamma nämnare. De är möblerade med runda bord för samarbete och har gemensamma skrivytor i form av whiteboard-tavlor. Ofta används tekniska presentationsmöjligheter som en eller flera skärmar och tillgång till laptop vid varje bord.
Lärarens placering är normalt i mitten av salen. Studenterna jobbar aktivt i grupper kring runda bord och läraren agerar processledare och rör sig mellan grupperna för att följa arbetet och finnas till hands. Annan teknisk utrustning kan vara hörslingor för dem som har hörselnedsättningar. I större ALC-salar kan man även ha mikrofoner på borden samt ljudduschar över borden.
Hur många kan man vara i en ALC-sal?
Det är helt beroende av vilka förutsättningar som finns. Normalt sett rymmer en ALC-sal från 20 personer och uppåt. Den största ALC salen på University of Minnesota har plats för 171 deltagare.
I slutet av varje övning redovisar varje grupp vad de kommit fram till. En person i gruppen redovisar; med tryggheten i att samtalet redan pågått i den lilla gruppen. Under den gemensamma redovisningen arbetar Louise aktivt som en slags moderator. Vad tycker den gröna gruppen om det?
- Man kan också rotera grupper eller låta dem jobba i tvärgrupper. Ibland kan grupperna rotera till annan grupps tavla och ge feedback på deras arbete.
När läraren eller en grupp redovisar kan deras digitala innehåll projiceras på samtliga skärmar i rummet. Resultatet blir att varje grupp tittar på sin egen skärm istället för den som redovisar.
- Riktningen och blicken förändras i en ALC-sal. Fokus ligger inte på att passivt lyssna utan på att delta. Riktningen för deras eget lärande vänds också inåt, mot vad de själva behöver lära sig, reflekterar Louise.
Från föreläsare till handledare
Även lärarens roll förändras från föreläsare till aktiv handledare. Enligt Louise är det viktigt att försöka känna av var studenterna befinner sig i sitt lärande för att på bästa sätt kunna hjälpa dem framåt.
– Jag måste vara närvarande och lyhörd. Ibland dyker det upp frågor som jag behöver ta hjälp av en kollega för att svara på och ibland får jag stryka en övning för att ägna mer tid åt en annan. Samtidigt är det ett väldigt roligt sätt att arbeta på. Ångrade vi förändringen? Nej, det tycker ingen av oss som arbetar med ALC. Det skulle vara svårt att återgå till en traditionell sal nu, konstaterar Louise.
ALC i grundskolan
Louise har tidigare arbetat som lärare i grundskolan i tio år. Hon tror att aktivt lärande är ett bra komplement till traditionell undervisning även där.
– Alla diskussionsämnen där man tittar på samband, likheter och skillnader fungerar väldigt bra med aktivt lärande, menar hon och förklarar att ALC-salarnas utformning, liksom grunden i pedagogiken, är demokratisk:
– Alla studenter får samma möjlighet att synas och vanliga hierarkier försvinner när det inte längre finns något längst bak eller fram i klassrummet. Det är väldigt spännande och en stor fördel med ALC-salens utformning.
Vilka utmaningar har du mött under resan?
– Vissa studenter tycker att det är jobbigt att arbeta på det här sättet. Rummet indikerar att de förväntas vara aktiva och sociala. Därför försöker jag vara supertydlig med vad som ska hända under lektionen, säger Louise.
Vanliga hierarkier i klassrummet försvinner.
Utforma flexibla ALC-salar som går att använda till olika typer av undervisning
Det menar IKT-pedagogen Mats Brenner som skapat ALC-salar som även fungerar för distansundervisning. Något som visat sig vara ett framgångskoncept under coronapandemin.
Mats Brenner sitter med i styrgruppen för nätverket Rum för lärande och är IKT-pedagog på Ersta Sköndal Bräcke Högskola. På högskolan arbetar han bland annat med att få lärare och studenter att använda digitala verktyg och plattformar i större utsträckning och på ett pedagogiskt sätt.
– Jag brukar prata om situation före funktion. Tekniken ska stödja det man vill göra i en sal eller den undervisning man bedriver, säger han.
Kunskapsutbyte blir tillgängligt
Mats Brenner var i full fart med att inreda helt nya ALC- salar i Ersta i Stockholm när corona ledde till en total lockdown förra våren. På Ersta Sköndals sjuksköterskeprogram arbetar studenterna med programbaserat lärande, vilket innebär att de redan har färdiga grupper med 6-10 studenter i varje grupp. Något som gjorde steget över till ALC-salar väldigt naturligt. Mats har tidigare arbetat med HyFlex-lärande, det vill säga undervisning som kan ske både på campus och distans, och har sett till att utrusta ALC-rummen med det i åtanke. Han talar varmt om flexibla ”flippade” klassrum och att tänka till innan man köper in teknik.
– Designar man undervisningssituationen rätt från början och tänker utifrån ett helhetsperspektiv sparar man resurser på sikt. Utan allt för höga kostnader kan man skapa en ALC-sal där grupparbete och undervisning fungerar även om inte alla är på plats, säger han.
Med hjälp av interaktiva skärmar, webbkameror och headset med mikrofoner vid varje bord kan studenter, eller för den delen lärare, på Ersta Sköndals högskola delta via Teams eller Zoom. Allt är webbaserat och enkelt att använda. Längst fram står en interaktiv skärm med en Windowsdator som går att tilta till ett bord. På den kan studenterna bland annat rita, spela interaktiva spel eller titta på anatomi i 3D. Eller så kan en expert utifrån presentera ett case från en sjukhusmiljö.
– Med tekniken på plats kan vi ha med folk utifrån på ett naturligt sätt. Precis som i en lektionssal. Det finns ingen poäng att en forskare från ett annat lärosäte ska lägga en arbetsdag på att resa.
Tips för att komma igång med aktivt lärande i ALC
- Googla och se hur man jobbar med aktivt lärande på olika lärosäten. Det finns många bra bloggar och nätverk. Läs och diskutera artiklar och böcker om ämnet tillsammans med kollegor.
- Gå på studiebesök. Många lärosäten, till exempel Louise Bjur och hennes team, tar emot studiebesök.
- Skapa en grupp av lärare som kan diskutera och prova att organisera lektioner tillsammans. Gör en workshop och testa att själv vara elev samt att hoppa in och ut ur lärarrollen.
Designat för maximal mobilitet
Många ALC-salar har fasta tv-skärmar på väggen. Mats däremot har enbart investerat i möbler och skärmar på hjul. På så vis är rummet inte låst till en undervisningsform utan kan användas både till konferenser eller som vanligt klassrum.
– Vi har tänkt utifrån termen mobilitet. Stolar och bord ska ha hjul och vara hopfällbara samt gå att omforma om man till exempel vill sitta i en ring. Du ska enkelt kunna rulla skärmarna mellan olika rum eller fösa undan dem för att få en större yta, säger Mats och tillägger att de även köpt in liknande utrustning till alla ALC-salar för att slippa utbilda lärarna i olika gränssnitt och produkter.
Corona tydliggör brister
Problemen med traditionella lärosalar med fasta OH-projektorer är enligt Mats att de bara främjar en ren förmedlingspedagogik. När klassen sedan ska delas in i mindre grupper försvinner studenterna till olika delar av byggnaden. Med en rätt utrustad ALC-sal minskar behovet av att utrusta separata grupprum och läraren hinner stötta alla grupper. Större föreläsningar kan med fördel spelas in eller visas live på en stor skärm i ALC-salen. Därefter kan deltagarna arbeta i grupper, ställa frågor och diskutera innehållet. Ett mycket bättre upplägg än att sitta upp till hundra studenter i en föreläsningssal, menar Mats.
– De flesta lärosalar borde byggas som ALC-salar i grunden. Då kan man kombinera de nya digitala möjligheterna med ALC-pedagogikens grundtanke. En anledning till att teknikutvecklingen inte går så fort framåt på lärosäten tror jag är att man många gånger saknar en grundtanke. Det är förbluffande att vi satsat så mycket pengar på föreläsningssalar. Corona har visat hur bräckligt det arbetssättet är, avslutar han.
Fler lärosalar borde vara ALC.
Boktips
- Baepler, P., et.al (2016). A guide to teaching in the active learning classroom : History, research, and practice (First ed.). Sterling, Virginia: Stylus Publishing.
- Prince, M. (2004). Does Active Learning Work? A Review of the Research. Journal of engineering education, 93(3), 223-231.
- Wiggins, G., & McTighe, J. (2005). Understanding by design (2., exp. ed.). Alexandria, Va.: Association for Supervision and Curriculum Development.
