Elektroniskt avfall är den snabbast växande avfallstypen i världen, och återvinns ofta på sätt som är skadliga både för människor och miljö. Så hur kan vi göra elektroniken mer hållbar? Svaret är att tänka cirkulärt.
Vad är cirkulär ekonomi?
Återvinning är ett koncept de flesta känner till. Men de senaste åren har tankegångarna inom miljö och ekonomi ersatts av ett mer sofistikerat begrepp – cirkulär ekonomi.
Till skillnad från dagens linjära ekonomi, där saker produceras, säljs, brukas och blir till avfall liknar den cirkulära mer naturens kretslopp. Tekniska material återvinns, biologiska material tas till vara, och energi och drivmedel kommer från förnyelsebara källor. Produkter designas för att leva så länge som möjligt och är lätta att uppgradera, reparera och återvinna.
– Stigande råvarupriser i kombination med ökad miljömedvetenhet har gjort att allt fler företag börjat intressera sig för cirkulär ekonomi, säger Elin Bergman, Manager Corporate Partnerships på Världsnaturfonden, WWF, i Sverige.
Så hur ser det ut på IT-fronten? Svaret är aningen dystert. På grund av den snabba tekniska utvecklingen och den enorma prispressen på elektronik lever produkterna bara några år, och i dag är elektroniskt avfall den snabbast växande avfallstypen i världen. Det mesta hamnar på soptippar i länder som Indien, Afrika och Kina, där utsatta människor sliter för att utvinna värdefulla metaller och mineraler ur komponenterna. Ofta helt utan skyddsutrustning och med metoder som skadar både dem själva och miljön.
Inom EU är situationen bättre eftersom tillverkarna sedan 2005 har ett producentansvar, vilket betyder att de är skyldiga att samla in och ta hand om uttjänta produkter på ett korrekt sätt. Men alla följer inte regelverken, och det finns en stor illegal handel med elektroniskt avfall. Dessutom skulle merparten av den kasserade elektroniken kunna vara till nytta för någon annan.
Detta är något som HP insåg redan på 90-talet, och i dag har företaget program för mottagning och upparbetning av produkter i 73 länder. När kundernas utrustning är uttjänt tar HP tillbaka den, undersöker vad som fortfarande fungerar och säljer det på andrahandsmarknaden. Vinsten delas med kunden.
– Ungefär 90-95 procent av det vi får in kan säljas vidare. Främst bärbara datorer, men också vissa stationära, och servrar, säger Hans Wendschlag, Environmental Program Manager för EMEA på HP.
Men även om det finns bra program för återvinning och återanvändning kan de inte hålla jämna steg med dagens konsumtion.
– En utmaning är att vi måste bli mer effektiva, och använda färre material för att åstadkomma mer, säger Hans Wendschlag.
Han tror att utvecklingen inom cirkulär ekonomi kommer att gå framåt, och pekar på att mycket redan gjorts, även om det tar tid. Till exempel har mängden farliga kemikalier i elektronik minskat drastiskt efter krav från konsument- och miljöorganisationer, miljömärkningar och företag, däribland HP. Nu ökar medvetenheten om konfliktmineraler, alltså mineraler från konfliktdrabbade områden som bryts under slavliknande förhållanden, ofta med hjälp av barnarbete.
– För oss som tillverkare handlar det om att lyssna på vad våra kunder efterfrågar när det gäller miljö- och energieffektivitet, och sedan ställa krav på underleverantörerna i våra avtal, säger Hans Wendschlaug.
HP använder sedan 1996 den standardiserade IT-Miljödeklarationen som ger information om produkternas miljöprofil. Men många leverantörer har ingen sådan, och dessutom är den ganska teknisk, vilket gör att inte alla kunder läser den.
– Här har teknikföretagen mycket kvar att göra. Kunderna behöver hjälp att snabbt och enkelt förstå vilka produkter som är bättre än andra, säger Elin Bergman.
Hon tycker också att företagen borde se över sin säljstrategi och marknadsföring och inte hetsa oss att konsumera nytt hela tiden. För en viktig aspekt av den cirkulära ekonomin är att ta fram nya affärsmodeller. En typisk sådan är att göra om produkter till tjänster. I dag designas många produkter, till exempel elektronik, för att ha kort livslängd och hålla konsumtionen uppe. Eller så står de oanvända större delen av tiden, som bilar. Men om produkterna hyrs ut, inklusive reparationer och service, blir det plötsligt intressant för tillverkaren att öka livslängden och satsa på kvalitet. En annan fördel är att tillverkaren i slutändan kan vara säker på att få tillbaka produkten och återvinna materialet – något som blivit allt mer intressant i takt med att råvarupriserna stiger.
– I framtiden tror jag att vi kommer att hyra ännu fler saker, även som privatpersoner, som till exempel tv-apparater och mobiltelefoner, säger Elin Bergman.
Samarbete ska ge ringar på vattnet
Tillsammans med Världsnaturfonden, WWF, ska Dustin bli mer hållbara. Koldioxidutsläppen ska minska, och kunderna ska få hjälp att välja mer miljö-
effektiva produkter.
Tidigare i år skrev Dustin på ett avtal om partnerskap med Världsnaturfonden, WWF. Avtalet innebär att WWF och Dustin samarbetar för att skapa mer hållbara IT-lösningar, både internt och externt.
Det interna arbetet handlar om att se över vad som kan göras bättre i vardagen, till exempel när det gäller energiförbrukning, resor, vilka produkter som används och hur de återvinns. Partnerskapet gör också Dustin medlem i projektet Climate Solver, som hjälper företag att minska sina koldioxidutsläpp.
– Koldioxid från transporter är den del av Dustins verksamhet som har störst klimatpåverkan, och målet är att minska utsläppen med 40 procent till 2020, säger Caroline Rudbeck, Head of Group Communication.
Med stöd av WWF vill Dustin även hjälpa sina kunder i deras hållbarhets- arbete.
– Genom dialog hoppas vi kunna hjälpa kunderna att välja mer hållbara produkter och tänka cirkulärt. Att ändra beteenden är det svåraste med hållbarhetsarbete. Men ju fler som är aktiva och engagerade, desto snabbare når vi resultat, säger Caroline Rudbeck .
Text: Hanna Larsson Illustrationer: Valero Doval
