I takt med skolans digitalisering har spelbaserat lärande omhuldats av många som ett bra sätt att nå fram till en datorvan generation av ”digitalt infödda”. En svensk studie tittar närmare på de utmaningar det innebär när tekniken ska användas i praktiken ute i klassrummen.
Det råder ingen brist på studier som påvisar vilken fantastisk potential det finns i att använda digitala spel i utbildningssyfte. Björn Berg Marklund, forskare vid Högskolan i Skövde, valde en annorlunda ingång i sin doktorsavhandling Unpacking digital game-based learning. Han har studerat hur det är att använda dataspel som läroverktyg i praktiken. Studien lyfter fram komplexiteten bakom datoranvändning i skolmiljöer genom att undersöka alla faktorer, aktiviteter och processer som rent praktiskt måste finnas på plats och fungera väl för att spelanvändning ska kunna bli ett positivt tillägg till elevers och lärares arbetssätt.
– Jag har själv alltid haft ett starkt spelintresse och utbildade mig först till spelutvecklare. Sedan gick jag vidare i mina studier och fokuserade på vad spel kan användas till utöver underhållning, berättar han via Skype från the University of Utah i USA där han just nu gästforskar.
När Björn påbörjade sin forskning om spelbaserat lärande prövade han själv på att använda spel i klassrummet.
– Jag dök in i det ganska naivt och tänkte att ”jag ska bara sätta detta enkla spelet i bruk i en klassrumssituation och se hur elevernas lärande påverkas”, minns han.
– Men jag upptäckte snabbt att det fanns en mängd hinder och problem att lösa innan spelet ens kunde spelas av eleverna, för att inte tala om att spelas på ett pedagogiskt och givande sätt Inte minst satte dålig teknisk infrastruktur i skolan käppar i hjulet. Jag insåg att tröskeln för att få in ett spel i ett klassrum var hög. Det överrumplade mig lite då jag sällan sett den problematiken diskuteras i forskningen inom området, minns han.
Tes om infödda förenklad
Hindren han stötte på i sina egna försök ledde Björn vidare till att fokusera på just de praktiska och pedagogiska utmaningarna med spel i undervisning i sin avhandling.
– Den tekniska infrastrukturen är bara en del av utmaningen. Den största aha-upplevelsen för mig var att det var väldigt tydligt att alla antaganden om att millenniegenerationen, då de växt upp i ett samhälle genomsyrat av teknik, på något vis är ”digitalt infödda” som behärskar datorer sedan späd ålder är en extrem förenkling. Man måste inse att alla elever i en klass är individer, berättar han.
Björn upptäckte snabbt att vissa elever aldrig hade använt en dator över huvud taget. Och bland de datorvana var användningen mycket mångsidig. En del hade spelat en massa spel, andra använde bara sociala nätverk, åter andra såg datorn endast som ett sätt att se på filmer. Det medförde att en massa tid gick åt till att hjälpa elever starta upp spelet, eller instruera dem att använda spelet på rätt sätt så att de alla kunde delta i klassaktiviteterna med hyfsat jämna förutsättningar.
– I min forskning tittar jag på både utvecklar- och utbildarperspektivet. Jag hoppas och tror att mina slutsatser bidrar till debatten kring spelens roll i skolan genom att måla en bild som är bättre förankrad i klassrummen än mycket annan tidigare forskning. Spelens pedagogiska potential har länge diskuterats ur ett teoretiskt perspektiv, men man har inte diskuterat så mycket utifrån hur spelbaserat lärande faktiskt ska hanteras i skolan, säger han.
Krav på och utrymme för läraren
Utöver att rekommendera en ordentlig genomlysning av den tekniska infrastrukturen, så att spelet man vill använda verkligen fungerar i den IT-miljö man har att tillgå, understryker Björn lärarens viktiga roll.
– Spel måste vara både engagerande och meningsfulla. Det ställer dels krav på att läraren sätter sig in i spelet och förstår hur man ska använda det för att trigga eleverna. Men det ställer också krav på att spelet inte utformas som ett isolerat läroverktyg. Utvecklare måste ta hänsyn till att det finns en pedagog på plats och anpassa sina spel för klassrummet. Lärarna behöver ingångar i spelet för att träda in och göra det som de är bra på – diskutera, kontextualisera och utbilda.
För att nå ett gott resultat rekommenderar Björn att man bygger upp en läroplan kring spelet, där man kanske inte ens börjar använda det i undervisningen förrän efter flera veckor. Det gäller att kontextualisera vad man ska göra i förväg och reflektera kring vad man har lärt sig under och efter användningen.
– Alltför ofta köper skolor in dyr teknik och mjukvara utan att reflektera över hur den passar in i deras existerande ”ekosystem” och arbetsprocesser. Men tekniken är ingen magisk lösning som man bara kan kasta in så löser sig allt av sig själv. Bara om läraren bereds tillräckligt utrymme kan spelbaserat lärande leva upp till sin potential, avslutar Björn.
Tips för att lyckas med spelbaserat lärande
- Välj ett spel som helt säkert går att använda problemfritt i er IT-infrastruktur.
- Ta hänsyn till att elevernas datorvana är mångsidig och ligger på mycket olika nivå.
- Spelet ska vara engagerande och involverande för eleverna.
- Spelet ska erbjuda bra pedagogiska ingångar för läraren.
- Läraren måste vara ordentligt insatt i spelet och tänka igenom hur det ska användas.
- Spelet får inte bli ett isolerat läroverktyg, bygg en läroplan runt det.
