Mjukvara vs. hårdvara: ett maktskifte

I datorns barndom vara mjukvarans roll att få hårdvaran att leverera. Idag är det tvärtom. Innovation och utveckling sker till stor del på mjukvarunivå och hårdvaran verkar allt mer i bakgrunden. Här är makrotrenden som påverkar dina viktigaste strategiska beslut.

”Software is eating the world”, skrev riskkapitalisten och entreprenören Marc Andreseen i en klassisk artikel i The Wall Street Journal 2011. Han menade att allt fler branscher kommer att drivas av mjukvara och levereras som digitala tjänster. I princip alla företag kommer att behöva bli mjukvaruföretag. Det är svårt att hävda annat än att utvecklingen gett honom rätt. Till och med industriföretag som GE och ABB pratar idag allt mer om sig själva som mjukvaruföretag.

”En digital marknad är en winner takes it all-marknad”

Den här utvecklingen sker förstås inte bara på affärsmodellsnivå utan är nära sammanflätad med den tekniska utvecklingen. Där rör vi oss från en hårdvarucentrisk värld till en mjukvarucentrisk. Det är samtidigt också en värld där konkurrensen kräver att du som företag följer med i utvecklingen.

– En digital marknad är en winner takes it all-marknad. Du har ju alltid tillgång till den bästa tjänsten. Finns det någon anledning att välja en konkurrent till Spotify? säger Erik Timan, expert på tillämpad digitalisering på forskningsinstitutet RISE.

Erik jobbar med prototypverksamhet tillsammans med företag. Ofta inom industrin. Med hjälp av data, AI och IoT hjälper han företagen att hitta både hållbar effektivisering och nya tjänster.

– Vi tittar till exempel mycket på prediktivt underhåll. Med bland annat sensordata kan vi förutspå när saker går sönder och effektiviteten går ned. Här finns mycket värden som ger både ekonomisk och hållbar effekt hela vägen längs värdekedjorna. Efter det blir det också enklare att titta på nya affärsmodeller.

Därför vet Ericsson så mycket om vädret

1985 beslutade USA:s högsta domstol i målet Digidyne v. Data General att det är olagligt för företag att strikt knyta mjukvara till den egna hårdvaran. Samma årtionde startades öppen källkod-rörelsen, med Richard Stallmans GNU Project i spetsen. Mjukvara skulle vara tillgänglig för alla.

1985 var Ericsson i slutfasen med utvecklingen av sin första moderna mobiltelefon. Idag, 35 år senare, jobbar Sahar Tahvili som Senior data scientist på den nya avdelningen GAIA (Global Artificial Intelligence Accelerator). De är 300 nya dataingenjörer och data scientists som utvecklar AI-tjänster att använda internt på Ericsson, men också för att sälja till andra företag. Sahar skrattar gärna och mycket, bland annat åt saker som Lars Magnus Ericsson inte kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi. Det blir lätt så när man är doktor i mjukvara och släppt en hyllad bok med titeln "Multi-Criteria Optimization of System Integration Testing."

– Ericsson hade IT-infrastrukturen. Allt var på plats förutom kompetensen. Datorkraft och hårdvara är den lättaste biten. Många datapunkter kräver däremot modern mjukvara ovanpå som kan hantera data från många olika källor.

Sahar utvecklar vissa AI-lösningar som ligger så långt i framtiden att ingen behöver dem än. Hon jobbar också med en AI-modell som kan mer om vädret än SMHI och som nu också kan användas för att analysera och bekämpa spridningen av covid-19. I grunden finns bland annat Ericssons basstationer för mobiltelefoni. Företagets fysiska produkter har blivit en infrastruktur för mjukvara och nya affärer.

Vem vill bygga med fastlimmat lego?

Michael Rasmussen är Advanced Managed Service Sales Specialist på Dustin:

– Vi jobbar nästan uteslutande med så kallad software defined solutions. De är oberoende av vilken producent som tillverkat hårdvaran, så man blir inte låst till en leverantör. Det tycker vi är viktigt och jag tror många företag därute tycker det också.

Man kan säga att mjukvaran förvandlar hårdvaran till legoklossar du kan bygga fritt med, istället för att ha dem fastlimmade i bestämda färger och former. För vem vill bygga med sådant lego? Inte de som tillsammans bygger nya tunnelbanan i Oslo i alla fall. Michael berättar hur Dustin levererat ett gemensamt filsystem för detta jätteprojekt med mängder av aktörer med olika behov.

– Massor av leverantörer inom väg, ventilation, el och så vidare behöver konstant kunna dela filer och data på tvären. Globalt, säkert och i rätt versioner. Och allt ska samlas i en gemensam databas och filsystem.

– Det händer väldigt mycket på den här fronten just nu. Hela världen är igång med konsultering och uppköp.

Det är helt enkelt den sortens lösningar som krävs för att blomstra i en värld där mjukvara äter allt.