I Täby får lärarna digital makt

Hösten 2016 införde Täbys 19 kommunala grundskolor Chromebooks och iPads för eleverna. Samtidigt har man gått över till ett nytt, enkelt sätt att ge tillgång till system och innehåll. Lärarna kan nu lättare utnyttja digitala verktyg, samtidigt som de själva får bestämma mer över användandet.

Redan läsåret 2015-16 påbörjade Täby kommun ett skifte från PC till Chromebooks på gymnasieskolan. Höstterminen 2016 kom turen till grundskolan att införa Chromebooks och iPads. Den nya hårdvaran utgör en del av ett större skifte i hur kommunen strax norr om Stockholm satsar på digitalisering i skolan.

– Vi såg flera utmaningar när det gäller IT i skolan. Till att börja med hade skillnaderna i tillgången till digitala verktyg i våra olika skolor blivit oacceptabla. Skolor med god ekonomi hade på egen hand köpt in utrustning som andra skolor inte hade råd med, berättar Hans Nilsson, IT-strateg på Täby kommun.

Medan man på gymnasienivå sedan några år redan använde principen 1:1 (en dator för varje elev), var det inte så i Täbys 19 kommunala grundskolor.

– Menar man allvar med att digitalisera undervisningen så tror jag någon form av 1:1 är en förutsättning. Dessutom behövs en teknisk plattform som är anpassad till skolans behov, fortsätter han.

Krångligt och för standardiserat

Skolorna satt med traditionella datasalar och samma IT-plattform som den kommunala administrationen. Makten över program, inloggningsrutiner och så vidare fanns hos kommunens IT-avdelning som fattar beslut utifrån vad som fungerar i en administrativ miljö.

– I skolmiljön kan detta bli hopplöst att jobba med. Blir till exempel inloggningen för krånglig så resulterar det i att lärarna helt enkelt inte använder de digitala verktygen. Samtidigt är elevernas kunskaper helt andra. För dem är mobilen den dator de använder. Det krockar rejält med hur saker funkar i en traditionell, administrativ IT-miljö, förklarar han.

En bakomliggande strategi för Täby kommun är också att lärandet ska vara tillgängligt för alla. Men med en stelbent och standardiserad IT-miljö blir det svårt att tillgodose elevers olika behov och uppnå likvärdighet.

Pedagogiken kan styra

Lösningen blev att satsa på en teknisk plattform där besluten om lärmiljön fattas på lärar- och skolnivå samtidigt som 1:1 under de närmaste åren kommer att införas i hela grundskolan. Från årskurs 4 och uppåt är det Chromebooks som gäller och i de lägre årskurserna använder man iPads.

– I valet av Chromebooks spelar förstås ekonomin in, men denna plattform erbjuder också stora möjligheter för lärarna att utifrån pedagogiska aspekter bestämma vilka appar de ska använda. Vi har byggt upp en domän där lokala administratörer kan göra mycket. Samtidigt har vi utbildat lärarna i att använda Google Classroom för att få med alla på tåget, säger Hans Nilsson.

Den nya lösningen går även eleverna till mötes.

– De är vana vid denna typ av system från sina mobiler, vilket sänker tröskeln rejält. Dessutom har vi för tillgänglighetens skull byggt in hjälpmedel som talsyntes och stavningskontroll som tillägg.

Inför och under höstterminen 2016 köpte Täby kommun in runt 3 000 Lenovo Chromebooks och 1 000 iPads från Dustin. Inför terminsstart hjälpte Dustin till med att installera Täby kommuns domän på 2 500 av enheterna efter leveransen.

– Jag var medveten om att detta var en lite ovanlig beställning, men Dustin fixade det. Över huvud taget uppskattar jag den goda dialogen vi har med Dustin. De förstår hur skolan fungerar ur ett tekniskt perspektiv och jag kan alltid vända mig till en och samma person hos dem, säger Hans Nilsson.

I årskurs 7 till 9 har nu varje elev i Täbys kommunala skolor var sin Chromebook, liksom i många klasser i årskurs 4 till 6. De yngsta eleverna får än så länge samsas två och två om varje iPad.

Enkel tillgång till system och innehåll

– Samtidigt med övergången till Chromebooks har vi gått igenom ett viktigt skifte i hur vi ger elever tillgång till olika system och innehåll. Vi har anslutit oss till Skolfederation. Eleverna loggar nu in i kommunens Active Directory och får då tillgång till allt sitt innehåll med ett användarnamn och ett lösenord, fortsätter Hans Nilsson.

Han berättar också om ett samarbete med Skolon som är i utprovningsfas. Det löser problematiken med digitalt innehåll som har individuella användare, till exempel en digital lärobok. Här kan licenshanteringen bli väldigt krånglig och administrativt krävande när olika förlag använder olika metoder. Men via Skolon kan allt skötas snabbt och enkelt.

– Licenserna synkroniseras automatiskt gentemot elevregistret. Att dela ut individuella licenser i en klass går på någon minut, förklarar Hans Nilsson.

Redan någon månad in på höstterminen fanns 4 000 inloggade användare på domänen varje dag, så idén att skapa en gynnsam miljö för digitala verktyg i skolan verkar fungera.

– Men man får inte glömma att det inte är digitaliseringen i sig som är viktig, utan att eleverna lär sig. Det analoga kommer alltid att ha sin plats i skolan. Vissa dagar kanske man inte använder datorn alls, men det ska vara ett val lärarna gör för att de vill, inte för att plattformen inte håller måttet, säger Hans Nilsson och avslutar sedan:

– Samtidigt förbättrar digitaliseringen skolmaterialets tillgänglighet och till exempel återkoppling elever emellan. Vi har fått samstämmig återkoppling att eleverna är väldigt positiva.