Genom att förse IT-produkter med en infotagg kopplad till en databas går det att spåra var komponenter kommer ifrån och vilka material de innehåller. Det bidrar till mer hållbar produktion, återanvändning och materialåtervinning, menar forskare vid Chalmers Industriteknik som utvecklar ett spårbarhetssystem för elektriska och elektroniska produkter.
I dag ställs allt högre krav på att den elektronik vi använder har tillverkats på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Årligen säljs cirka 260 000 ton nya elektriska och elektroniska produkter bara i Sverige. För att använda resurserna mer effektivt måste livslängden förlängas och materialåtervinningen förfinas.
– En viktig del i att uppnå detta är att säkerställa att mer information om produkterna delas mellan olika aktörer. Vår vision är därför att utveckla en spårbarhetslösning i ett cirkulärt system som gör att kommunikation och spridning av hållbarhetsinformation effektiviseras. Behoven har vi utrett i en förstudie och med finansiering från Vinnova kan vi nu ta nästa steg i projektet med konceptualisering av våra idéer, säger Kristina Liljestrand, teknologie doktor i logistik och projektledare vid Chalmers Industriteknik.
Den cirkulära ekonomin förutsätter att tillverkare och användare delar information om hur produkterna kan återvinnas och data kring själva användningen.
Effektivare återvinning
Utvecklingen av det nya systemet sker i samarbete med 14 projektpartners från industrin – däribland Dustin – från tillverkare och återförsäljare till aktörer inom materialåtervinning. Tanken är att få med representanter för hela värdekedjan av dessa produkter. Projektet syftar inte bara till att främja hållbar nyproduktion utan också öka potentialen för återanvändning och förbättra sortering av uttjänt elektronik för att effektivisera materialåtervinningsprocessen.
– Vid återvinning är det viktigt att snabbt kunna identifiera vilka material produkter innehåller, exempelvis miljö- och hälsofarliga ämnen som kräver särskilda processer för att tas om hand. Från produktionsledet efterfrågas lättillgänglig information om framför allt sociala förhållanden vid tillverkningen, certifieringar och branschspecifika regelverk, samt i vilken omfattning mineraler från konfliktområden har använts, säger Kristina Liljestrand.
Hållbarhet har länge varit en avgörande fråga för Dustin, förklarar Natalia Lopez Casco, Corporate Responsibility Specialist.
– Genom att bidra till en effektivare hushållning med begränsade resurser kan vi och våra kunder stödja skiftet från en linjär till en cirkulär ekonomi, och uppmuntra affärsmodeller där nya produkter redan från början designas och tillverkas med sikte på längre livslängd, återbruk och återvinning.
Viktigt dela information
Möjligheterna att tillämpa ett kretsloppstänkande på elektronikprodukter är goda, till följd av den alltmer utbredda användningen av digital teknik som till exempel sensorer för spårning samt återkoppling av data kring drift och användning.
– Den cirkulära ekonomin förutsätter att tillverkare och användare delar information om hur produkterna kan återvinnas och data kring själva användningen. Eftersom Dustin är både tillverkare och återförsäljare har vi en god helhetsbild av elektronikprodukternas totala livscykel. Genom att delta i Chalmers projekt hoppas vi kunna identifiera nya sätt att möta våra kunders behov och hjälpa dem bidra till att minska mängden elektronikavfall och fatta beslut som stödjer en långsiktigt hållbar utveckling.
Kräver gemensam standard
Kristina Liljestrand poängterar att frågorna som projektet tar sig an är en internationell samhällsutmaning. Därför är det viktigt är att spårbarhetssystemet som ska utvecklas kan användas globalt. En grundbult för att det hela ska fungera är att olika företag och organisationer kan lägga till och hämta information. Det kräver en gemensam standard som bland annat beskriver vilka uppgifter som ska kunna avläsas. Eftersom det hela tiden kommer nya rön om material och regelverk kontinuerligt förändras, är det viktigt att systemet kan uppdateras med information om produkter som redan nått marknaden.
Forskarna tänker sig en lösning där nya IT-produkter märks med en infotaggar. Vid avläsning kopplas infotaggen till en databas där information om materialinnehåll och liknande finns lagrat, och kan uppdateras av behöriga.
– Som en del i utvecklingsprojektet vill vi också ta fram en app som gör att användare kommer åt informationen på ett enkelt sätt via smartphone eller integrationer med aktörernas egna datorsystem. Vi planerar att ta fram en prototyp och testa den tillsammans med våra partnerföretag, säger Kristina Liljestrand.
Om projektet: Informationsstandard, databas, infotagg och mjukvara
Spårbarhetssystemet för att främja hållbar produktion, återanvändning och materialåtervinning av IT-produkter består av en gemensam informationsdelningsstandard, en infotagg (ex. QR-kod, RFID-tagg eller smartchip) som produkterna märks med, samt en databas med kontinuerligt uppdaterade uppgifter om materialinnehåll, produktionsförhållanden, certifieringar, regelverk och liknande. Infotaggen länkar avläsaren till databasen där informationen tillgängliggörs via en applikation på exempelvis smartphone eller dator.
Positiva effekter på sikt
Förhoppningen är att projektet ska lägga grunden till ett fullskaligt spårbarhetssystem, som ett stort antal av branschens aktörer ansluter sig till på några års sikt. Detta förväntas ge flera positiva effekter när det gäller såväl hållbar nyproduktion som återanvändning och återvinning:
– Med lättillgänglig och tydlig information kommer fler inköpare och konsumenter välja produkter som är tillverkade på ett hållbart sätt. Samtidigt kan marknaden för använda produkter öka och högre andel material återvinnas till bättre kvalitet, tack vare effektivare processer baserad på relevant information hela vägen från produktionsledet till återvinning, konstaterar Kristina Liljestrand.
